I dag skulle jag vilja vara en randig katt tror jag...

Det var vitt i morse när jag vaknade. Buskarna på gården var alldeles insnöade.
Men skam den som ger sig - knölklockan blommar tappert vidare!

Visst var den det, kvällen på Slottsträdgården Ulriksdal! Tre kvällar i november bjöds det på ljus, fantastisk folkmusik på svenskt tema (bland annat med Sofia Sandén som både kulade, sjöng och spelade fiol med härlig känsla!) och så jättegod mat förstås! Grönsaksterrinen var ljuvlig och den avslutande glassen med lime och åkerbär likaså.
Vilken härlig upplevelse i novembermörkret! Tack Bosse och alla andra som skapade magin!
Hemma runt midnatt, väckarklockan på 5.00, iväg till Göteborg och hem igen.
Det ger en speciell dimension åt tillvaron att komma från jobbet klockan 19.00 till Arlanda en fredagskväll...
Men en trevlig dag var det ändå och nu ska jag bara njuta av att det är fredag och många timmar innan det är dags att checka in igen! (På måndag - till Göteborg igen...)
Magi - det måste väl vara doftande liljekonvaljer i vintemörkret?
När jag var liten bodde jag bland annat i Gästrikland, där är konvaljen landskapsblomma och jag tyckte att den var lite högtidlig att plocka. Fortfarande är den lite speciell för mig, även i form av iskonvalj!

Här är min orkidé som jag köpte på IKEA för några månader sen. Då blommade den, sen har den mest sett lite oansenligt tråkig ut. Men nu har den slagit till med två blommande stänglar!
Jag som brukar tycka att orkidéer är stela blommor som nästan är som om de vore gjorda i plast. Ser likadana ut hela tiden och doftar inte. Men de är lättskötta och ger mycket mer tillbaka än de får, kan jag konstatera som sänker ner dem i en hink med vatten en gång i veckan (ibland varannan)
Tror att jag betalade 49 kronor.
I bakgrunden min sambo, katten Agnes som spanar på feta duvor och kråkor på gården, hon anar inte att de är minst lika stora som hon själv - i alla fall kråkorna.

En vacker tradition tycker jag, att besöka kyrkogården och tända ett ljus för dem som gått före oss.

är det november! Den allra mörkaste månaden. I december lyser alla stjärnor och ljusstakar upp vår tillvaro, och i januari kan man faktiskt se hur det vänder. (tro det eller ej)

för dig som har bråttom. Den lockande titeln, skriven av Henrik Lange, hittade jag på en pocketbok med extrapris på Smaland Airport.
Sen hade jag en mycket rolig flygresa hem!
En stor bredd i urvalet, allt från Odyssén till Godnatt Alfons Åberg!
Jag måste dela med mig av två storsäljare:

Efter bilder genom bil- och tågfönster tar jag mig upp till högre höjder! Egentligen gillar jag inte det s.k. affärsflyget.
Alltså inrikesresor till och från på samma dag. Fast som studie av mänskligt beteende är det intressant!
Alla stressade män (det är mest män på de här resorna) kastar sig först på planet och sätter sig längst ut i stolsraden! Alla andra måste alltså be om att få sitta innanför och störa herrarnas läsning av Dagens Industri, och då måste de ju resa sig och stå i mittgången så att vi andra kan sätta oss.
 Det tar tid det där, ofta får man stå ganska länge där ute på trappan i duggregnet och vänta på att få komma in.
 De har aldrig tid att checka in sitt bagage (man kan ju få vänta innan det kommer på rullbandet), utan tränger in sina väskor i bagageutrymmet så att t.ex. min jacka inte går att få in.
Sen vid landning skyndar de sig att resa sig, slita ut sina väskor och dra igång sina mobiltelefoner,ofta innan planet har parkerat, så ibland ramlar de omkring där i mittgången. Sen ser de då till att komma först av och ut i ankomsthallen och där får de ändå dela flygtaxi med mig :O) Tacka vet jag SAS som har tilldelad sittplats åtminstone!
En tidig, dimmig morgon på Arlanda på väg mot Smaland Airport (jo, jag vet att man kan åka tåg, men det är inte alltid det fungerar praktiskt tyvärr...)
Däruppe är dock himlen alltid blå och molnen ser mest ut som något man skulle vilja skutta runt i!

Den här veckan är det tydligen bilder genom bil-  och tågfönster som gäller. Nåja, tanken var god. Det var nämligen en fantastisk regnbåge på himlen en bit före Skövde (ser ni den?). Men sen försvann den i grått regn.

Torsdagen tillbringades i Skåne. På morgonen landade jag på Sturup och åkte sen bil till Malmö. Genom bilfönstret kunde jag se att Skåne är lika vackert som vanligt. Dimman började lätta över åkrarna och sikten var lång.
 Jag tycker om det här landskapet med sina mjuka linjer och stora himlakupa. Varje gång jag kommer tillbaka så tycker jag att det är lika vackert, till och med i slutet av oktober.

På söndagspromenaden gick jag förbi torghandeln på Medborgarplatsen. Några ganska sorgliga olivträd stod i en hörna och torghandlaren och jag kom överens om en hundring för ett av dem.
Och inte vet jag hur det kommer att trivas här inne i lägenheten i vinter, men jag tyckte det var värt att chansa.
Man kanske kan spela lite grekisk musik så att det blir gladare?

Just hemkommen efter en konsert med Leonard Cohen. En fantastisk upplevelse i ett princip fullsatt Globen. Otroligt duktiga musiker, en gudomlig saxofonist som jag tyvärr inte uppfattade namnet på, och sångerskor, bland annat Sharon Robinson som skrivit en hel del tillsammans med Cohen.